Psykologisk Ordlista 
	 
	

			 
				


								
Medvetande




Mentation	



Qualia	

Sansar:

Känslor:


Tankar:	 
				
		
				

Den konstant oföränderliga ’bakgrund’, vari mentala objekt (Qualia) 
såsom upplevelser, tankar och känslor uppenbaras.
Inget som inte på något sätt kan manifesteras i vårt medvetande kan ha någon existens för oss. 
Samtidigt som medvetandet är utan egen 'substans' innehåller det allt som finns, eller kan finnas.			 

Uppmärksamhet Awareness Aperception Varseblivning
Registrering av 'rörelse' i medvetenheten, utan att tolkning eller bedömning uppstår.				 								

Sensoriska förnimmelser från sansorgan, känslor, tankar.

Syn, Hörsel, Lukt, Smak, Smärta, Beröring, Proprioception.

			
Affekt, vrede, aggression, ilska, hat, jalusi, ensamhet, oro, 
tråkighet, längtan, fruktan, skuld, frustration, sentimentalitet,
glädje, upprymdhet, förälskelse, eufori. 
							
Genomgång av minnesmaterial, fantasi, föreställning, konstellation av 
perceptuellt och konceptuellt material (mentala objekt) från tidigare 
erfarenheter, sammansatt på ett nytt sätt.
		
Kärlek är det som är kvar i avsaknad av allt ovanstående.
	

  
  
			 
				

				
							
Perception	





Drömmar			
	
	
	
Intuition		
		
				
		
				
		
Erkännande, tolkning......Cognition. 
Intellektuell/mental process varvid medvetenhetsobjekt (Qualia) 
Igenkännande - upplever orsakssammanhang - tolka 
Förståelse, fattningsförmåga, uppfattning ......Comprehension. 
Konstruktion av mening, 'förståelse' av objekt och deras inbördes relation. 				

En ordningsföljd av känslor, tankar och sansintryck, 
som förekommer under sömnen 
utan koppling till den vakna medvetenhetsström

Förståelse eller vetande utan medveten bruk av resonemang.
Alla mentala objekt (Qualia) förändras - de kommer och går. 
Blott medvetandet är oföränderligt. 		
			
			
  Psykologiska teorier
    
			 
		


		
Mental sjukdom	
  
Mentala processer
  
  
Psykologisk teori


Behaviorism	
 	

	
Gestalt Teori

										 
Existentialism	



Personal	


		
Construct Theory


Psykoanalytisk Teori



Freudiansk Teori


Jungiansk Teori


Kognitive Terapi



Behavioral activation



ACT









RFT

DBT

				
		
				
	
Ett sådant beteende, som drar till sig en psykiaters uppmärksamhet. 

Principer som används till att analysera och förstå 
fenomen av psykologisk och beteendemässig karaktär. 

Teori utvecklad av James B. Watson: Studera och mäta observerbar
				   (Skinner, Pavlow) 
				   
Analys av individens existens i världen Förutsätter att icke all beteende 
kan göras till objekt for vetenskaplig studie.
Framhåller spirituella, etiska,moraliska, subjektive aspekter. 
										  
Helheten är mer än summan av delarna.
Gestalt therapy ... Fritz Pearls 

George Kelly: Människan förklarar sin och andras existens utifrån personliga, 
inlärda kategorier
                                         
Konceptuelt system utväcklad af Sigmund Freud och hans 'lärjungar', 
där beteende, båda normalt och onormalt, anses styras av under/omedvetna 
drifter och motivationer. 
Ego: Personlighetsstrukturens medvetna del, vars uppgift det är, 
att ballansera den 'objektiva verkligheten' med kraven från:
ID: Primitiva instinktuella, omedvetna drifter - samt: 
Super Ego: Samvetet. Internaliserad föräldrapåverkan, sociala regler och fördomar. 
				
Filosofisk system baserat på psykoanalysen. 
Innehåller och förklarar konseptualiseringar som: Id, Ego, Superego, Libido 
Oedipus komplex, Regression, Transferens m.m. 
				
Teoretisk, psykoanalytisk system centrerad omkring symbolik av omedveten material från 2 källor: 
Det personligt omedvetna: Undertryckta upplevelser, känslor och tanker och Det kollektivt omedvetna: 
Ett universellt symbolspråk, 'gemensamt' för alla människor. 
Det kallas ibland 'undermedvetna', då det är 'o-medvetet' 
tills det eventuellt medvetandegörs genom 'psykoterapi' 
					
(Beck) andre generation Psykoterapi baserad på situationsförståelse. 
Att humör, känslor, tankekonstruktioner och beteende styrs av kognition och trossystem. 
'Negativa' tankar medvetandegörs med hjälp av verbal/beteendekorrigerande tekniker.
			
BA, del av cognitiv therapi) Behandlingsform vid depression,
där patienten får hjälp med att omorganisera sitt liv och fokusera på aktiveringsstrategier 
för att motverka passivitet, undvikande, tillbakadragande, introversion. 
					
Acceptance and Commitment Therapy (Heyes) tredje generation Psykoterapi 
baserad på acceptans av 'verkligheten’samt analys av patientens 'mål i livet' 
”Lycka är inget normaltillstånd”.
Avviker från kognitiv terapi även genom att inte fokusera på förändring 
av kognitiva trossystem, utan att distansera 'sig' från dom (defusion) 
"såhär skall det inte vara" blir till: 
"Jag registrerar en tanke om, att såhär skall det inte vara".
Hämtar även inspiration från Skinners behaviorism och en språkteori: 


Referential Frame Theory 

Dialektisk Beteendeterapi Marsha Linehans 
					
					
		
 
		
 	Psykologiska koncept
		

	
			
Introversion: 

Extroversion:

Inhibition: 

Identifikation: 

Libido: 	

Narcissism: 	
	
Oedipus komplex: 
		
Objekt Attachment:

Pleasure-Pain
 Principle:

Förstärknings 
kontingents:	
	
Positiv förstärkning:

Explicit attityd: 
	
Implicit attityd: 
		
		
				
					
Uppmärksamheten rättat inåt mot en själv.

Uppmärksamheten rättat utåt från en själv.

Avhållenhet från att utföra en ’önskad’ reaktion.

Kopiera en annans beteende.

Psykologisk drift (kraft) med ursprung i sexdriften.

Självkärlek.

Barnets attraktion till förälder av motsatt kön.
 
Attraktion till extern objekt (ex. Husdjur).

Instinktiv avstånd tagande till smärta och sökande efter behag.


En struktur i omgivningen, som innebär att vissa konsekvenser 
	uppstår om jag beter mig på ett visst sätt i en viss situation.
	
Konsekvenser av ett viss beteende, som leder till att beteende upprepas.

Inställningar och uppfattningar som människor medvetet ger uttryck för, när man frågar dom.

Omedvetna attityder som går att härleda genom olika test 
			
			
 
Konceptualisering
Kommunikation 	All kommunikation kräver en sändare och en mottagare. 
				Ofta är kommunikatörerna bådadera på skift. Signalöverföring försiggår främst genom språket, 
				men även via känslor och gester (kroppsspråk) För att meningsfull kommunikation skall äga rum, 
				måste kommunikatörerna tillägga signalerna samma mening- ha samma definition på orden. 
				Sändarens koncept skall uppfattas liktydigt hos mottagaren. 
				Detta händer naturligtvis aldrig - fullständigt. 
				Därför kan vi ha alla dessa underbara, endlösa diskussioner! 
 
Språkets användning 
			
				Språket er konceptens moder. Språket skapar dualism. (dubbelsidighet). 
				På flere sätt: Med språket försöker vi beskriva verkligheten, 
				men ingen som hälst, konceptuell beskrivning kan någonsin, fullständigt 'fånga' verkligheten. 
				Varje ord (koncept) skapar en fragmentering, en delning i verkligheten. 
				En fragmentering, som inte har någon 'realitet' i 'verkligheten'. 
				Verkligheten kan inte konceptualiseras, för var skulle konceptets 'motsats' befinna sig? 
				Var existerar det, som definierar/beskriver verkligheten, genom att befinna sig utanför?
				- är i motsats till? O-verkligheten? Orden får mening genom det, de utesluter. 
				Med introduktion av konceptet (ordet) 'rik', uppstår konceptet 'fattig'. 
				Tillsammans med 'sanning' uppstår 'lögn' - eller tvärtom! 
				Mörker har enbart mening som frånvaro av ljus o.s.v. 
				'Positiv' har ingen 'absolut' 'objektiv' betydelse utan måsta förstå via sin syster: 'Negativ'. 
				Eller tvärtom! Verkligheten är vare sig 'positiv', eller 'negativ'. 
				Verkligheten är, som den är. 
				Med språket kan vi uppdela verkligheten (Det, som är) i kategorier. 
				Skapa diagram och modeller, som hjälper os att begripa vår förtid, kontrollera naturen, 
				planera och försöka förutspå framtida händelser. 
				Kommunicera med varandra, lära - även av dom, som är döda. 
				Vi kan fantisera och materialisera våra fantasier. 
				På andre sidan, kan språket användas till att förråda, 
				sprida lögner, manipulera, upphetsa till våld. 
				Med språkets hjälp, kan vi konceptualisera förtidens 'smärtsamma' upplevelser 
				och återuppleva eländet, så ofta vi 'önskar'. - ja ofta även oftare. 
				Vi kan skrämma oss själva genom att föreställa os alla möjliga,
				- ja även omöjliga obehagligheter i framtiden. 
				Vi kan jämföra, kritisera, döma och fördöma, båda os själva och andra. 
				Vi kan uppfinna livsregler som både er livsfrämmande och destruktiva.