Meditation. Awareness. Mindfullness

Konceptet (ordet) meditation används på 2 olika sätt M1 och M2:
Dels för att beskriva en teknik, en metod M2. 
Dels för att beskriva metodens 'resultat' M1.
Meditation praktiseras mest i Östen. 
Det finns i tusentals av olika former för meditation som förespråkas 
av ännu fler olika lärare, som alla framhäver sin metod som den bäste. 
Förekommer ofta inom olika religioner ex. Hinduism och Buddism. 
Frågan är om inte alla i grunden har samma mål oavsett vilken förklaringsmodell 
(Helig bok) man utgår ifrån. Prins Siddhartha Gautama var Hindu. 
Praktiserade hinduistiska metoder tills han blev Buddha: Den upplyste, M1. 
Hans lärjungar och följare kallade/kallar sig Buddister. 
Man kan föreställa sig att även bönen inom de monoistiska religionerna 
har en meditationskvalitet.
Att någon himmelsk överhöghet hörsammar 'bönen' är synnerligen osannolikt.
Meditation praktiseras även i Västen som en avslappningsmetod M3. 
Ett avstressnings redskap (Yoga)

Meditation M2 – meditationsmetoder som skall leda fram till M1
T.M. Vipassana, Zen (sazan) Yoga. m.m.fl.

Meditation (M1) som ett ‘tillstånd’ händelselöst - utan orsak.

Det är ingen känsla, förnimmelse eller erfarenhet. Där är inget att få eller uppnå. 
Det är inget sökande, då det inte är något att finna.
Det är ingen resa, då det inte är någonstans att komma till.
Det är ingenting, som inte finns, fullständigt just nu, just här.
Det er ingenting som någonsin inte har funnits.
Det är det simplaste, mest okomplicerade man kan ’tänka sig’.
Det är ingen 'ting' . Det er dessa futila beskrivningar som gör det så 'svårbegripligt' 

Användningen av meditation inom hälso-och sjukvården är relaterad till upptäckter 
av det nära samband mellan ’kropp-själ’ i hälsa och sjukdom, 
som har gjorts i västerländsk medicin under de senaste 25 till 30 år. 
Under den tiden har forskare upptäckt att sinnet och kroppen är intimt förbundna. 
Det är nu känt att tankar, övertygelser, känslor och stress har en stor inverkan på hälsa och sjukdom. 
Meditation är en av en mängd olika så kallade "självreglerande praxis" som individer kan lära sig 
att göra själva för att främja sin egen hälsa och välbefinnande. 
Forskning har visat att personer som lär sig att praktiserar dessa färdigheter 
sannolikt kommer att ha en bättre hälsa än de som inte gör det. 
Framför allt har forskning och personlig erfarenhet visat att förmågan att koncentrera uppmärksamheten 
kan främja djup avslappning i kroppen, och att förmågan att vara mer uppmärksamma i varje situation 
kan bidra till att bryta den destruktiva invanda reaktioner på stress.
I den strategi som kallas Mindfulness Based Stress Reduction (MBSR), 
där individer lära sig att träna mindfulness meditation och/eller medveten rörelse / skonsam stretching 
såsom Yoga, Chigong, Thai Chi m.fl. som ett sätt att bli mer medvetna, 
mer närvarande och mer avslappnad när de möter stress i sina egen liv. 
Andra exempel på självreglerande metoder förutom meditation är biofeedback, 
klinisk hypnos och progressiva avslappningsövningar.
Den enklaste meditation 
Just nu, eller närhelst tanken uppstår:
"Det är något som saknas." "Något som inte är, som det skall vara."
Blott uppmärksamma tanken. Stanna upp. Vila där.
Lägg märke till den naturlige avslappning som uppstår 
när tanken enbart uppmärksammas i medvetandet.
När inte tanken tillåts aktivera det sedvanliga program som automatisk tar den på allvar.
Låt hela kroppen känner igen sig som en vilsam plats.
Observera att samma gäller för "rummet" runt dig.
Inkludera din kropp i upplevelsen av rummet, som en beståndsdel i rummet.
Alla objekt som observeras, ses, hörs. 
Alla kroppsförnimmelser alla sans-objekt, får samma uppmärksamhet, ingår i samma helhet.
När nästa tanke uppstår, se till att den inte skapar konflikt.
Ge alla tanker som uppstår utrymme.
Tillåt tanken att vara som den är, och varje tanke kommer på ett naturligt sätt att vila i medvetandet.
Genom att förlita sig helt på detta medvetande, kan det sedvanliga manus av
"något saknas, något måste göras" slappna av, och avslöjar att medvetandet är helt och komplett. 
Perfekt som det är nu, oavsett vilka tankar råkar uppspels i det.
Alla synpunkter är tolkningar i medvetandet.	

Om du luktar rök i rummet, res dig dock omedelbart och ta reda på om huset brinner ;-)
	
Simpel vipassana (Insiktsmeditation)
Närsomhelst du får det för dig och har praktisk möjlighet:
Rikta din uppmärksamhet mot din andning ex runt nästippen, 
där luften kan ’kännas’ när den passerar in och ut av din kropp. 
Fortsätt så någon minut, om det går.
Låt kroppens alla muskler slappna av, tillsammans med varje utandning.
Tanker kommer snart och drar din uppmärksamhet bort från andningen.
Låt dom komma. Återför blot lugnt din uppmärksamhet till andningen. 
Igen och igen och igen och igen och igen.........
Om känslor av ex. irritation uppstår över, att du inte har kontroll 
över din uppmärksamhet eller dina tanker, noter att de uppstår, accepter deras närvaro, 
- och återgå till andningen.
Låt din uppmärksamhet ’vandra’ runt i kroppen. Notera de förnimmelser du uppmärksammar.
Ge dom inget namn. Avstå från att tolka. Låt dom vara som dom är.
Öppna upp din uppmärksamhet (Motsatt koncentration) till att inkludera alla sansintryck, 
som kommer från din omgivning. (Ljud, lukt, synintryck, kroppsförnimmelser etc.)
Ta in alltihop på en och samma gång 
Avstå från att tolka, förklara eller ge namn på det, som uppstår i medvetandet.
Avstå från att sortera och välja ut: ”Det, vil jag ha. Det tyckar jag om. Det skall bort".
När sådan funderingar och tankar ändå uppstår: Återgå till andningen.

Grattis! Du är nu meditatör!!
Svårigheter som uppstår under meditation	
När vi talar om distraktion i Insikts Meditation, menas någon störning 
som drar uppmärksamheten bort från andningen. 
När en störning uppstår, som är starkt nog för att distrahera dig från ankaret:
Flytta din uppmärksamhet till distraktion en kort stund. 
Gör distraktion ett tillfällig föremål för meditation. Observera tanken tillfällig. 
Det är ganska viktigt. Det är inte meningen att du skall byta till ett nyt meditationsobjekt. 
Andningen kommer alltid att förbli dit primära fokus. 
Du uppmärksammar distraktion bara tillräckligt länge till att undersöka den lite: Vad är det? 
Är det verkligen något jag behöver reagera på? 
Dessa frågor är inte en inbjudan till mer mentalt prat. Det skulle leda i fel riktning, mot mer tänkande.
Så snart du ordlöst svarat på dessa frågor, har du avslutat din undersökning av distraktionen, 
och du riktar din uppmärksamhet tillbaka till en direkt, ordlös, nonconceptual upplevelse av andningen.
Frågorna är utformade för att lösgöra dig från distraktion, så att du inte fastnat i den. 
Såhär fungerar det:
En distraktion, en tanke eller någon psykisk tillstånd uppstår först i "det omedvetna/undermedvetna" 
Dessa distraktioner är aldrig beställda av oss, vi uppmärksammar dom först, 
när dom har "bubblat upp"/manifesterats i vårt medvetande. 
Det sker så blixtsnabbt, att vi inte upplever skillnaden
Vi tror vi har orsakat det, 'gjort det'. 
Det är därför vi tar ansvar och undrar: "varför kan jag inte koncentrera mig om andningen?" 
"Varför tänker jag alla dessa störande tanker". 
Hela sekvensen sker i ett nafs. När vi blir medvetna om distraktion har vi redan i en mening 'fastnat' i den. 
Våra frågor skall hjälpa att undvika detta. För att besvara frågorna måste vi fastställa distraktionens karaktär.
För att göra detta måste vi skilja oss från den: 
Ta en mental steg tillbaka från den, koppla bort från den, och betrakta den objektivt. 
Vi måste sluta 'tänka' tanken och i stället beskåda den, Eller betrakta känslan för att göra den till ett inspektionsobjekt. 
Denna process är en övning i mindfulness: oengagerade, fristående medvetenhet. 
I början kanske vi behöva ställa frågorna med ord och får svara i ord, 
men snart blir det rutin och orden försvinner helt och hållet. 
Då är det bara att bli varse distraktion, notera dens kvaliteter och återgå till andningen 
i en sammanhängande, snabb och nonconceptual process. 
En distraktion kan vara vad som helst: Ett ljud, en känsla, en lukt, en fantasi - vad som helst som rör sig i medvetandet. 
Vad det än är, försök inte att förtränga den. Försök inte att tvinga ditt sinne. Det finns inget behov av det. 
Bara observera det uppmärksamt med nakna uppmärksamhet. 
Undersök distraktion ordlöst och det kommer att gå bort av sig själv.
Du återför din uppmärksamhet till andningen, eller vilket ankare du nu har valt.
Och fördömer inte dig själv för att ha blivit distraherad. 
Distraktioner är naturliga. De kommer och går helt av sig själv. 
Det er inte du som beställd det.

Du har inget ansvar för det.
	
Om acceptans
Acceptans har ingen separat existens. Acceptans har enbart mening, 
(kan enbart förstås och förklaras) via sin reson d'etre: Non acceptans eller motstånd.
Acceptans kan inte läras eller 'göras'. Ingen kan 'acceptera' som en aktiv 'handling' eller ett aktivt 'görande.'
Acceptans 'händer', när motstånd eller icke-acceptans upphör.
När 'motståndet' och därmed 'motståndaren' försvinner inklusive den, 
som evt skulle ha ett behov för acceptans eller att accepteras. 
Acceptans är i verkligheten 'alltid' ett faktum
....intill 'verklighetskverulantens' entré. Den som säger: "Såhär skal det inte vara!" 

Om en person uppmanas att 'acceptera' kan vederbörande tro, at det er en sorts 'teknik' eller 'metod' 
som han/hon förväntas lära. INGEN KAN DOCH 'PRAKTISERA' acceptans. 
Det är som att lyfte sig från marken, genom att dra sig själv i håret:
Den som förväntas 'acceptera' är just den självsamma, som har kommit på icke-accepterandet.
Så att uppfordra någon till att acceptera, kan icke annat än öka personens stress i stället för att minska den. 
Det ända sätt att få acceptans att inträffa, är att leta efter och fokusera på icke-acceptans.
Kolla var det finns motstånd, irritation och illvilja mot verkligheten. 

När dessa hittas och deras meningslöshet genomskådas, upplöses de naturligt.
	
Förlåtelse
Ett koncept som definieras via sin motsättning: Besvikelse, orättvisa eller Kränkning. 

Upplevelsen av icke-förlåtelse = Känslan av Kränkning. 
Det behöver inte vara en person, som kan bli objekt för icke-förlåtelse.
Det kan vare en händelse i livet, som jag upplever kränkande.
En händelse eller livssituation som jag upplever orättvis. Något som gått mig emot. 
Det behöver inte ens vara en händelse som fysisk set är riktat mot mig. 
Jag kan känna kränkning på andres vägnar.
Resultatet är, att jag bär runt på obehagliga, smärtsamma känslor av vrede, 
ilska, frustration, ledsenhet, uppgivenhet, orättvisa. 
Förlåtelse ligger mycket nära acceptans. Det är omöjligt att fullständigt beskriva med ord. 
Man vet vad det innebär, först när man har erfaret det. 
Det innebär en upplösning av känslor av hat, vrede, motstånd, illvilja eller obehag 
mot en person/situation, som jag upplever på ett elakt, hänsynslöst, själviskt, 
medvetet sätt, orättvist har tillfört eller orsakad mig skada eller missnöje. 
Jag kan känna mig kränkt av livet.
Jag kan tycka, att det liv jag fått, eller de livsomständigheter jag 'hamnat i' - har jag inte förtjänat.
Nock har jag väl levt och betedd mig på ett sätt som borde ge mig mer av livets godor? 
Även sådant som jag egentligen kan inse är o-tur, kan ge kränkningskänslor. 
Kolla noga....Var har jag för det?? 
Förlåtelse innebär:
INTE att jag nödvändigvis behöver tycke om eller uppskatta det jag ’utsätts’ för.
INTE att jag skall börja tycka om den, som kränkt mig.
INTE att jag skall finna mig i vad som hälst.
INTE att jag inte skall försöka, allt vad jag kan, att evt. få till stånd en upprättelse.
INTE att jag inte skall säga ifrån på skarpen, även slås för min sak, om så anses behövas.
MEN....Acceptera först, helt och hållet: Att nu, just NU...... är det såhär det är.
OCH....Allt är präsis som det skall vara. (Hur jag vet det????.......Det har ju redan händt. Titta!)

Allt som händer har redan händt! Det är redan ett faktum.
Har jag någonsin lyckats ändra på något som redan händt? 
Göra något osagd, som jag sade igår?

När förlåtelsen inträffer, kan jag evt. planera och arbeta för en annan utveckling för framtiden.
- om en sådan nu är möjlig. Förlåtelse frigör stora mängder emotionell energi. 

BESVIKELSE = Resultatet av icke infriade FÖRVÄNTNINGAR. = Orealistiska förväntninger.

SORG och GLÄDJE hänger intimt ihop: När den ene sitter hos mig vid mitt bord,
ligger den andre och vilar sig på min soffa.

STOLTHET och SKAM definierar varan. Förekomsten av den ena, garanterar närvåron av den andre. 

Ser du minsta möjlighet för att välja..............Välj skratt framför kränkning.

Ett liv som kränkningsbenägen är ett helvete.

Sann förlåtelse är insikten om, att det i verkligheten aldrig var något eller någon, att förlåta.