Medicin, Läkekonst
Medicinsk vetenskap, är den vetenskap och praktik som ägnar sig åt att
diagnostisera, behandla, eventuellt förhindra sjukdomar samt att upprätthålla mänsklig hälsa
och att undvika ’förtidig’ eller förebyggelig död.
Traditionellt har medicin setts som både en vetenskap och en konstform och ordet medicin
kommer från det latinska ars medicina som betyder just läkekonst.
Medan biomedicin (biokemi, histologi), farmakologi, patologi, klinisk medicin, kirurgi
och forskning m.m. utgör fundamentet för den medicinska vetenskapen samt att den korrekta applikation
av dessa vetenskabers fynd genom beprövad erfarenhet är behandlarens uppgift,
så förutsätter framgångsrik smärtlindring och tröst förmågan att använda
sina mänskliga känslor till interpersonell inlevelseförmåga: Empati.
Hälsa / sjukdom
Det uppenbart enkla sätt att definiera hälsa är som frånvaro av ohälsa (sjukdom).
Utan konceptuell 'sjukdom', har hälsa ingen mening.
Så hälsa är den eftersträvansvärda sidan av dualiteten hälsa/sjukdom.
Nästa steg är att definiera sjukdom - det blir lite mer komplicerad. ;-)
WHO World Helath Organization
När WHO kommer in i bilden, blir det ordentligt politiserad och ambitiöst. Hälsa, enl WHO:
"Högsta möjliga välbefinnande hos den enskilde individen,
fysiskt, andligt, psykiskt och socialt och ej enbart i frånvaro av sjukdom.".
Nu kom underhållningsindustrin, prästen och politikern med i equationen.
Och visst har dessa en roll att spela, men ofta genom att förstöra hälsan för folket
genom konflikter, krig, girighet och religiös nonsens.
Bra att dom skriver 'högst möjliga' det kan förstås på 2 sätt:
1. Det teoretisk högst uppnåeliga.
Det är nog enbart en mycket liten elit, som omfattas av denna ambition.
2. Det högst realistiska.
Det är här vi får arbeta.
Vi läkare får ta hand om 'sjukdom'
Politiker får ta hand om resten:
Fysiskt, andligt, psykiskt och socialt välbefinnande.
Om vi för stunden bortser ifrån sjukvårdens möjlige insatser (återkommer till det senare)
så skal vi under tiden be politikerna ordna till med följande hälsofrämjande insatser:
Fysisk Hälsa
Här får vi be om helt grundläggande förutsättningar:
Tillgång till ren luft och vatten,
Sophämtning och kloaksystem,
Utbildning och lika rätt för världens kvinnor.
Transport och kommunikationssystem.
Andlig Hälsa
Utbildning och likarätt för världens kvinnor.
At vara befriad för religion
Psykisk Hälsa
Utbildning och likarätt för världens kvinnor.
Att få leva i verkligheten
Social Välbefinnande
Utbildning och likarätt för världens kvinnor.
Demokrati och yttrandefrihet.
Konsekvens för brottslighet.
Så vad är sjukdom - Ohälsa?
Objektiv sjukdom (Påvisbar apparatfel) och subjektiv ohälsa (Sjukdomskänsla)
Bådadera kan förekomma i kategorin: Patienter.
För att kallas patient, måste man dock till yttermera ha en relation till en behandlare.
Utan läkare, ingen patient och tvärtom.
En mätbar variabel, som innebär en sannolikhet för ett nuvarande
eller senarelagt nedsatt välbefinnande kan kallas en 'sjukdoms-risk-faktor'
Innehavaren av en eller flera sådana, kan kallas sjuk.
Å andre sidan, kanske man skall vänta med att
tala om sjukdom till det nedsatte välbefinnandet (sjukdomskänslan) inträffar?
Är en tablettbehandlat hypertoniker 'sjuk', om behandlingen medför
att hans blodtryck håller sig inom normalområdet?
- Han har dock både 'diagnos' och 'behandling'.
Så länge han går på kontroll och/eller tar sin medicin
har han en relation till en behandlare och är därmed patient.
Behandlingen anses neutralisera hans risk-faktor.
Är den symptomfria typ II diabetiker sjuk så länge han lyckas hålla ett normalt blodsocker?
Han har diagnos, men enbart behandling i form av livsstilsintervention.
Om han utför sina glukoskontroller själv utan att beblanda sjukvården
kan han inte ens kallas patient.
När i förloppet kan man säga att sjukdom,(depression) inträffar,
hos en kronisk misantrop, som dagligen finner bevis för livets meningslöshet
och sin egen totala värdelöshet, intill han till slut
lyckas övertyga sig själv helt och hållet, och tar sitt liv?
Den församling av mer eller mindre väldefinierade tillstånd,
med tillhörande 'nummer' som vi hittar i ICD-10 är den 'officiella'
'kravlista' för att påklistra en person en 'diagnos'...
och därmed behäfta vederbörande med en sjukdom
(ICD International Classification of Disease)
Så är sjukdom ett tillstånd som förekommer hos en patient?
Är en patient, en person med ett tillstånd som förekommer i ICD-10 ?
Patient har blott mening i dualiteten patient/behandlare.
En person, som uppsöker en behandlare blir patient i det ögonblick, hon accepterar
att vara sjuk (få en diagnos) och tar emot behandling.
Sjuk är ett adjektiv. Det kan användas för att beskriva mig själv (subjekt)
eller något/någon annat/annan (objekt).
Vem bestämmer om jag är sjuk?
Är en rullstolsbunden reumatiker sjuk om hon inte anser det själv?
Om jag befinner mig i ett tillstånd, av starkt nedsatt välbefinnande....känner mig sjuk.
Är jag då i alla fall inte sjuk, om min omgivning vägrar att kalla mig sjuk?
eller om min behandlare inte hittar ett nummer i ICD-10 som passar in på mig?
Tillstånd där man hittar ett synligt eller mätbart fel i kroppen som tex lunginflammation,
blindtarmsinflammation, benbrott, blodbrist, hormonrubbning, eller hjärtsvikt
gör läkaren glad. Då har han en välkänd diagnos och en välbeprövad, ofta effektiv behandling.
Relativt lättdiagnostiserade sjukdomar med mätbara kroppsfel innefattande metastaserande
cancer i magsäck, bröst eller prostata, avancerad KOL m.fl. har dock ingen god prognos,
då effektiv behandling med säker elimination saknas, så doktorn blir mindre glad.
Minst glad blir doktorn när han träffar på en patient med långdragna (flera års varaktighet)
uttalade symptom och besvär från multipla organsystem eller kroppsområden,
där ingående kroppsundersökningar scanningar och provtagningar alla faller inom
det statistiska normalområde så han inte lyckas att hitta ett passande ICD-nummer
och att han av erfarenhet vet att alla behandlingsförslag är futila.
Dessa senare tillstånd kallas ofta 'kultursjukdomar'.
Sjukdomskänsla av kortare duration: Under 2 månader där det likaledes inte hittas avvikande
undersökningsfynd och därmed inte heller kan fastställas någon säker diagnos, kallas för 'Krämpor'
Dessa utgör ungefär 30% av alla öppenvårdsbesök.
Många av dessa patienter lämnar ändå behandlarens mottagning med en 'diagnos' som inte återfinnas i ICD
Exempel på detta är:
Olika Katarrer i mage, hals, tjocktarm...
'Begynnande' infektion i lunga, hals, öra, bihåler. m.m.
Nerv i kläm, kotförskjutning, muskel/sen-inflammation.
